Uppgörelser

 En liten uppdatering av mitt skrivarliv, som trots allt är en förhållandevis liten del av mitt hela liv. Liten, men betydelsefull, för mig. Det här med att ständigt uppdatera sin plattform, att vara synlig, aktiv på sociala medier, marknadsföra sig själv - det faller sig inte helt naturligt för mig. Kanske skulle jag sälja ytterligare någon bok om jag bara syntes mer, men jag vet inte. Orkar inte riktigt. Och på något sätt vill jag att folk ska känna till mig på grund av mina texter, för att de tyckt om dem och att det bara råkar vara jag som skrivit dem. Texterna ska få tala för sig själva. Jag kommer nog aldrig att bli något PR-proffs och har heller inte något större behov av att synas bara för synlighetens skull. 

Men, det jag egentligen skulle berätta är hur det faktiskt går i mitt skrivande liv. En sällsynt uppdatering. Senast jag bloggade var jag topp tio i Lavas och Adlibris manustävling. Det är jag inte längre. Jag vet inte vad jag blev, annat än bland de tio främsta. Och det är helt okej, jag hade ärligt talat inte heller förväntat mig att vinna. Att gå så långt som jag gjorde var bara en bonus. Och att få boken utgiven, förstås. Det var ingen självklarhet efter att den mött ett antal refuseringar tidigare under sitt liv.

Men ja, en bok ska det bli, så småningom. Den kommer att se ut ungefär så här:

Uppbrott och återkomst, relationer, konflikter, uppgörelser och en dos spänning. Och lite juridik. Hoppas att den ska tilltala någon. Själv har jag läst den så många gånger att jag tröttnat, och än är jag nog inte klar. Den undergår som bäst språkgranskning, och jag räknar med att få den i retur för vissa korrigeringar ännu något varv. Men så småningom ska den födas, beräknad förlossning under första halvan av nästa år. Stay tuned!

Annars då? Jå he knallar, som vi säger här i Österbotten. Det betyder att allt rullar på, varken himlastormande eller förfärligt. Jag håller på och skriver, det gör jag alltid mer eller mindre, och det jag skriver nu håller på att ta formen av något som nog kan bli en bok, men mycket jobb återstår. Först för att ta verket så långt jag kan på egen hand, och sedan kampen för att hitta någon som vill ge ut den. Alls ingen självklarhet. Men jag hoppas, för den är något som jag alltid har velat skriva. De två första böckerna är inte det, de är något som bara blev. Men vi får se, jag skyndar långsamt. Vi skådar, som vi också säger här i trakten.